Capio
Capio
Capio
Dagen för ungas psykiska hälsa

Psykologens tips: Se barnen och gör dem mer delaktiga

4 september 2023

Idag är det dagen för ungas psykiska hälsa, en dag som finns för att uppmärksamma psykisk hälsa hos unga och lyssna in deras egna tankar. Vi på Capio vill lyfta den här dagen lite extra och bad vår psykolog Johanna reflektera över hur unga egentligen mår idag, vad psykisk ohälsa är, hur sociala medier påverkar våra unga och vad man som förälder eller anhörig ska vara extra uppmärksam på.

Bli frågvis

Ett första steg är att våga prata om det jobbiga – att faktiskt ställa frågan. Här kan du få ännu fler tips och råd från vår psykolog Johanna Mehra.

Vad är psykisk ohälsa?  

Psykisk ohälsa är när vi upplever besvär som påverkar oss så att det orsakar någon typ av psykiskt lidande och svårigheter, antingen för personen själv eller för de som finns runtomkring. Psykiska besvär är vanliga att uppleva någon gång i livet och handlar ofta om normala reaktioner på något jobbigt vi är med om. De kan vara mer eller mindre svåra, pågå under längre eller kortare tid och olika grad påverka vår förmåga att klara saker i vår vardag. Exempel på psykiska besvär kan vara oro och ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och till och med självmordstankar. När besvären blir tillräckligt svåra och man får flera symptom så kan det ibland vara så att dessa symptom uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.  

Hur mår unga idag – egentligen?  

Enligt Folkhälsomyndighetens enkätundersökning ”Skolbarns hälsovanor, 2022” skattar majoriteten av 13–15 åringar att de tycker om sig själva (60%).  Det är även fler killar än tjejer (3/4 killar och 2/4 tjejer.) Dock var det en lägre andel av ungdomar med funktionsnedsättning, samt de som hade en sämre familjeekonomi, som uppgav att de tyckte om sig själva. 

  • Psykiska självrapporterade besvär är vanligare än somatiska hos unga – oavsett kön – och de vanligaste besvären var irritation eller dåligt humör. Dessa besvär är vanligare hos tjejer, nästan dubbelt så mycket än för killar. 
  • Idag upplever unga sig stressade över sina prestationer i skolan, men även för framtiden och obalans mellan skola och fritid. Även här är tjejer mer oroliga för samtliga delar. En genomgående skillnad är att unga som upplever familjeekonomin som dålig, skattar högre stress på alla tre skalor. Samma sak vad gäller förmågan att hantera stress där flickor skattade sin förmåga som sämre än killar. De med sämre ekonomi skattade sämre förmåga och utrikesfödda killar skattade förmågan sämre än inrikes födda. 
  • De flesta unga skattade ett gott stöd av sin familj, medan de som hade sämre familjeekonomi skattade ett sämre stöd. 
  • De allra flesta unga – mellan 16–25 år – skattar ett gott psykiskt välbefinnande, ungefär 3 av 4 unga (Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor”, 2022). Här visar det att något fler pojkar än flickor skattar ett gott psykiskt välbefinnande (81% mot 71%). 

Hur ser det ut jämfört med några år sedan?  

Psykisk ohälsa hos unga har ökat under perioden 1985–2014 (källa: Socialstyrelsen). Psykiska besvär bland barn, ungdomar och unga vuxna tycks ha ökat de senaste 20–30 åren, men det är en tydligare ökning under 1990-talet och framför allt de senaste tio åren. I befolkningsstudier som gjorts senaste åren, tycks självskattade psykiska besvär vara vanligare. Det är dock sällan dessa studier avgränsar mellan lätta besvär av oro, ångest, nedstämdhet och svårare former och därför är det svårt att säga om det ökat eller om det rapporteras på ett annat sätt av unga idag. 

När man försöker undersöka de som rapporterar mer frekventa och/eller svårare besvär, ökar rapporterad nedstämdhet, varje dag. Framför allt ökar det mest bland flickor där man ser en trefaldig ökning sedan 1985 (källa: Forte, 2022). Pojkar har ungefär samma ökning, men på en mycket lägre nivå. Självskattad nervositet hos flickor ökade kraftigt – dubbelt så mycket – mellan 2009 och 2017. Det har även ökat bland pojkar men på en lägre nivå. Självskattade sömnproblem har också ökat på samma sätt för flickor, men varierar mer bland pojkar. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland unga vuxna har också ökat de senaste åren, även om det fluktuerar. 

Självskattad psykisk ohälsa verkar helt enkelt ha ökat, men det är svårt utifrån de studier som finns att uttala sig om det handlar om vardagsbekymmer som rapporteras på det sättet idag eller om det är svårare besvär. 

Vad ska man vara extra uppmärksam på som förälder eller anhörig?  

Du ska alltid vara närvarande i dina barns liv – även om det kan se olika ut i olika åldrar. När barn är små är man med dem i aktiviteter och när dem blir större intresserar man sig för deras berättelser och aktiviteter. Du behöver se dem – uppmärksamma dem och vara delaktig oavsett ålder. Ibland kan det bli så att man tar deras vilja att vara mer med kompisar som att de inte behöver oss vuxna, men vi behövs alltid. När vi är mer delaktiga så kan vi också lättare lägga märke till förändringar som sker. Till exempel om någon verkar sakna energi, dra sig undan eller uttrycker irritation. Då har vi också en relation som håller för att ställa frågor om hur den unga mår.  

Hur mycket tror du ungdomar påverkas av sociala medier? 

Många unga använder sociala medier för att slippa negativa känslor, vilket dubbelt så många flickor gör jämfört med pojkar (61% och 33%). De med sämre familjeekonomi skattade att de använde sociala medier oftare för att slippa negativa känslor, vilket gjordes av både tjejer och killar. 73% av de 15-åriga tjejer med dålig ekonomi, svarade att de använde sociala medier för att slippa negativa känslor, jämfört med 58% av de tjejer som har god ekonomi. 

Sociala medier kan därför, möjligtvis, tänkas vara både en källa till dåligt mående och ett sätt att hantera sina negativa känslor. Dock kan det finnas en svårighet i att de som använder sig mycket av sociala medier, oavsett anledning men kanske särskilt om man mår dåligt, mår bättre i stunden. Men i stället gör man inte andra saker som man kan känna livstillfredställe av. Men det kan också vara så att de med dålig ekonomi inte har möjlighet att göra andra aktiviteter och därav spenderar mer tid på sociala medier. 

Att må bra innebär att känna sig i balans, full av energi att orka göra saker och att kunna reflektera över sina känslor. Att inte må dåligt handlar om frånvaro av till exempel ångest, stress och nedstämdhet. Sociala sammanhang och relationer beskrivs som avgörande för den psykiska hälsan – att känna sig sedd, betydelsefull, omtyckt och delaktig. 

Unga i undersökningen vi har nämnt här ovanför, lyfter att den mest framträdande orsaken till psykisk ohälsa är egna och andras krav och förväntningar när det gäller till exempel skola, framtid, social status och utseende. Många känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer och mobbing har också negativ påverkan samt att sakna vänner, vara ofrivilligt ensam eller ha trassliga hemförhållanden.  

– Jag tänker att sociala medier påverkar oss genom att man ständigt är sedd och bedömd – antingen genom kommentarer eller att man jämför sig med andra. Innan sociala meder dömdes vi också, men kunde sedan gå hem och vara som man själv ville utan att ha möjligheten att jämföra sig själv bara ett klick bort. Samtidigt beskriver ungdomarna att de använder sociala medier som en distraktion, vilket i vissa stunder kan vara hjälpsamt. Men det kan också bli ett undvikande av att ta tag i saker eller hitta andra lustfyllda aktiviteter. Sociala medier i dag innehåller också en hel del negativt innehåll, förskönande av droger, dåligt mående, utseendefixering samt hjälp till dåliga strategier att hantera saker. Samtidigt finns också den andra sidan med stöd av andra, vänner när man är ensam i skolan och goda strategier. Kanske är det bara lika komplext som det övriga samhället, och att det handlar om vilken funktion sociala medier fyller för individen. Det som kan vara en svår faktor, är väl att man får ta del av så mycket information innan man utvecklats fullt ut till att kunna ta hand om och sortera i alla den informationen, säger Johanna Mehra, psykolog på Capio.  

Det som behövs är närvarande vuxna som kan hjälpa till med att skapa sociala sammanhang och relationer – även utanför den digitala sfären. Att se och uppmärksamma unga, samt få dem att känna sig delaktiga i livet. Då är nog inte sociala medier så problematiskt.  

– Jag tror att alla vuxna i samhället behöver engagera sig mer och resurser i skolan behöver fokusera på relationer – att se barnen och göra dem mer delaktiga. Idag delar man upp relationer och skolprestationer – men dessa sitter ihop. Utan goda relationer, lär sig ingen någonting, avslutar Johanna Mehra.  

Bli frågvis

Ett första steg är att våga prata om det jobbiga – att faktiskt ställa frågan. Här kan du få ännu fler tips och råd från vår psykolog Johanna Mehra.

Presskontakt

Amanda Hallesjö

Kommunikatör

press@capio.com
Amanda Hallesjö

Följ Capio i sociala medier