Närsynthet

Närsynthet är det vanligaste synfelet, faktiskt så vanligt att det är fler som är närsynta än som har felfri syn. Att vara närsynt innebär att ögat är för långt i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga

En närsynt person ser ofta bra på nära håll men alltid dåligt på långt håll utan hjälp av glasögon eller kontaktlinser. Vanligast uppkommer närsyntheten under skolåldern och tilltar upp till 20-25 års ålder, då en viss stabilisering oftast sker. I samband med den ökade linsstelhet som hos alla människor vanligen inträder i 40-års-åldern (ålderssynthet) brukar ökningen i närsynthet definitivt avstanna. En måttlig närsynthet kan då vara till viss glädje, eftersom den innebär, att man kan läsa obehindrat utan glasögon (då jämnåriga "normalsynta" behöver skaffa läsglasögon).

Det spelar ingen roll för ögonen eller synutvecklingen om man använder någon korrektion (glasögon eller kontaktlinser) för sin närsynthet. Det är snarare synkraven i olika situationer som avgör i vilken utsträckning man måste korrigera närsyntheten, liksom naturligtvis önskan att se så bra som möjligt.

Närsynthet korrigeras med minusglas. Som komplement till glasögon kan även kontaktlinser användas. Närsynthet kan med stor framgång behandlas kirurgiskt.

Kraftig närsynthet

Kraftig närsynthet beror på rubbningar i ögats tillväxt så att ögat blir för långt i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Liksom vid måttlig närsynthet kan synfelet vanligtvis korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. Närsynthet som kräver glaskorrektion starkare än minus 6 eller minus 7 dioptrier brukar benämnas grav myopi. Även om glasögon kan medge skarp bild av omgivningen så innebär den relativt kraftiga korrektionen med minus-glas också en bildförminskning. Denna kan undvikas om man använder kontaktlinser.

Komplikationer
Vid kraftig närsynthet är ofta näthinnan något skörare än normalt. Bristningar i näthinnan kan uppkomma lättare än normalt, dels av sig själv, utan någon yttre orsak, men också i samband med ögonskador. Symtom på bristningar i näthinnan kan vara ljusblixtfenomen. Om små blödningar samtidigt uppkommer på näthinnan kan detta märkas som grå eller rödtonade dimmiga rökslingor eller olikformade figurer framför ögat. Bristningar kan ibland leda till näthinneavlossning, vilket kan yttra sig som en inskränkning i synfältets ytterkanter. Bristningar i näthinnan behandlas med laser. Näthinneavlossning kräver som regel något mer omfattande operation. Om man upplever något av de uppräknade symtomen bör man uppsöka ögonläkare omgående.

Ibland förekommer också något nedsatt funktion hos gula fläcken (makula) på näthinnan, vilket kan innebära försämrat seende särskilt på nära håll.