Risker

De olika behandlingsmetoderna medför olika risker. Vi räknar här upp de biverkningar som kan uppstå. Här anges de komplikationer vi stött på sedan vi startade med vår refraktiva verksamhet år 1992. Procentsiffrorna återspeglar alltså i huvudsak vårt material och är därför relevanta för patienter som väljer en behandling hos oss.

Vilka är riskerna?

Behov av kompletterande behandling

Kompletterande laserbehandling
Det går inte att exakt förutse den individuella vävnadsreaktionen på en laserbehandling och ibland behövs en kompletterande behandling. Kompletterande laserbehandling kan även förekomma efter ICL och RLE

Byte av lins
Enstaka ICL-patienter har fått en kortvarig tryckstegring som i ett par fall lett till att linsen bytts ut. Precis som med andra metoder kan man inte heller garantera ett visst resultat. I enstaka fall har en lins behövt bytas efter ICL eller RLE på grund av felaktig styrka, alternativt har en mindre kompletterande laserbehandling eller LRI utförts. Eventuella omoperationer kostar inget extra.

 

Försämrad synkvalitet eller synkomfort

Nedsatt synskärpa
Ett fåtal av de patienter som behandlas med ögonlaser eller RLE upplever en nedsättning i bästa synskärpa även med korrigering. Detta innebär att de efter operationen, med eller utan glasögon, inte kan se riktigt lika skarpt som de gjorde med glasögon före operationen.

Halo-fenomen
Ljusgloria runt lampor och lyktor kan förekomma efter all synfelskirurgi, men oftast med multifokala linser. Vi mäter pupillen mycket noggrant i samband med förundersökningen. Det är viktigt att den optiska zonen ej blir mindre än pupillen under mörkerförhållanden. Hos de flesta går halofenomenet över under den närmaste månaden efter operationen. Vi avråder emellertid från operation om pupillen är för stor under mörkermånaderna (dvs "night driving condition").

Nedsatt mörkerseende
Vissa patienter kan efter en laserbehandling eller RLE få en liten nedsättning av förmågan att se skarpa kontraster i mörker.

Skuggbildningar, dubbelseende och andra oönskade synfenomen
Kan förekomma innan man vant sig, men kan i värsta fall bli bestående.

Laserbehandling orsakar ibland så kallade aberrationer, dvs oregelbunden astigmatism som inte kan korrigeras med hjälp av vanliga glasögon. Vanligen medför små aberrationer ingen märkbar synpåverkan men i sällsynta fall kan dubbelkonturer eller skuggbildningar medföra nedsatt synkomfort. En andra korrigerande operation kan ofta avhjälpa eller minska besvären men i vissa fall kan man inte till fullo avhjälpa problemet utan restsymptom kan kvarstå under lång tid.

Ljusskygghet
Kan förekomma efter all ögonoperationer men är nästan alltid övergående.

 

Övriga risker

Haze
Ärrvävnad som kan utvecklas någon månad efter LASEK/ELSA på den centrala behandlingsytan och som leder till en grumlighet i den tidigare helt klara och genomskinliga hornhinnan. Symptomen som patienten kan uppleva är dimsyn, ljusskygghet och en viss närsynthet kan återkomma. Vanligen försvinner haze efter ca 6-12 månader men i sällsynta fall kan haze kvarstå en längre tid.

Torra ögon
Kan förekomma efter all synfelskirurgi men är oftast övergånede. Har patienten torra ögon utan linsanvändning kan det vara ett skäl till att fundera om man verkligen skall genomgå en laserbehandling. Om man upplever torrhet vid linsanvändning – som är det vanligaste – kan det vara lämpligt att använda fuktande droppar under 6-8 veckor efter behandlingen. Vid en operation påverkar man en del av de sensoriska nerver som reglerar fuktigheten på hornhinnan. Efter två till sex månader är den normala nervförsörjningen (som också bestämmer det normala tårflödet) återställd och då brukar också den normala tårproduktionen vara igång igen.

Infektion
Kan förekomma efter all synfelskirurgi men risken är mycket liten. Synfelskirurgi utförs under sterila förhållanden. Efter operationen skall man inom två veckor inte utsätta sig för någon infektiös miljö såsom t.ex. bastubad, bassängbad eller dylikt. Man ska ej heller gnugga och trycka på ögat.

Risk för gråstarr
ICL-patienter löper risk att i förtid utveckla gråstarr, dvs en grumling av ögats naturliga lins. Gråstarr kan uppträda kort inpå en ICL-operation men det spekuleras även i att ICL i ett längre perspektiv kan påskynda utvecklingen av åldersrelaterad gråstarr varför vi inte rekommenderar ICL-operation till patienter över 45 - 50 år. Även om en linsgrumlig skulle utvecklas så är dock gråstarrsoperation idag Sveriges vanligaste operation och ett rutiningrepp med väldigt få komplikationer och med mycket goda resultat. Om en sådan operation skulle behövas, kommer man inte att få tillbaka sitt gamla synfel men man kan förlora möjligheten att se skarpt på nära håll utan läsglasögon.

Hornhinneproblem
En övergående hornhinnesvullnad (ödem) kan förekomma efter RLE och ICL. Synen blir disig och mjölkig pga vätskeansamling i hornhinnan. Vätskan försvinner efter några timmar eller en dag eller två. I extrema fall kan den bli bestående och kan då föranleda hornhinnetransplantation. En annan exceptionell orsak till hornhinnetransplantation kallas hornhinneektasi. Den är en föjd av att hornhinnan blivit för tunn efter laserbehandling. Det är dock lätt att fastställa hornhinnans tjocklek och beräkna hur mycket vävnad man kan ta bort utan att riskera ektasi.

Näthinneavlossning (amotio)
Alla närsynta personer har en förhöjd risk att drabbas av amotio även om man inte är opererad. Efter RLE ökar risken och är högre ju mer närsynt man är. Ett sådant tillstånd måste opereras men resultaten är mycket goda om den görs i tid.

Svullnad av gula fläcken
Vanligen en mindre, övergående vätskeansamling efter RLE. Oftast knappt märkbar men ibland kvarstående i några veckor. I mycket sällsynta fall bestående. Behandlas med droppar.

Hur vanliga är riskerna med en ögonoperation?

Indelningen i olika komplikationsfrekvenser bygger på den beskrivning som FASS tillämpar för beskrivning av läkemedels- biverkningar.

Vanliga ( > 1/100 ):
  • Övergående hornhinnesvullnad (ICL, RLE)
  • Behov av en andra förbättrande laseroperation ( s k touch up) pga kvarstående synfel (ELSA, ICL, RLE)
  • Övergående smärta (ELSA)
  • Övergående torra ögon (ELSA, ICL, /RLE)
  • Övergående dimsyn (ELSA, ICL, RLE)
  • Övergående ljusskygghet (ELSA, ICL, RLE)
  • Övergående haze (ELSA)
  • Övergående svullnad av gula fläcken (RLE)
Mindre vanliga ( < 1/100 ):
  • Långvariga besvär av torra ögon ( ELSA))
  • Sämre synskärpa med bästa korrektion än innan operationen (ELSA,  RLE)
  • Övergående tryckstegring (ICL)
  • Svårbehandlad tryckstegring (ICL)
  • Långvarig haze (ELSA)
  • Försämrad synkomfort, t ex dubbelbilder, skuggor, halos (ELSA,  ICL, RLE)
  • Linsgrumling/gråstarr (ICL)
  • Långvarig ljusskygghet (ELSA,  ICL, RLE)
  • Långvarig svullnad av gula fläcken (RLE)
Sällsynta ( < 1/1000 ):
  • Infektion inne i ögat (ICL, CLE/RLE)  
  • Ektosi (ELSA)
  • Amotio (RLE)
  • Kvarstående hornhinnesvullnad (ICL, RLE)
  • Bestående svullnad av gula fläcken (RLE)

Film - finns det risker med ögonoperationer