Närsynthet

Det vanligaste synfelet är närsynthet. Hela 33% av Sveriges befolkning är närsynt, det är fler än vad som har felfri syn (27%).

Vad är närsynthet?

En närsynt person ser ofta bra på nära håll men alltid dåligt på långt håll utan glasögon eller kontaktlinser. Det beror på att ögat är för långt och då hamnar skärpan framför näthinnan. Med hjälp av minusglas/linser eller ögonoperation flyttas bilden bakåt till näthinnan och blir då skarp.

Redan i tonåren uppkommer vanligen närsynthet och avstannar i 20 - 25 års ålder, då en viss stabilisering sker. I 40 - 45 års ålder börjar ögats lins successivt stelna, vilket leder till ålderssynthet (se nedan) En lätt - måttlig närsynthet kan då vara till viss glädje eftersom man fortfarande ser bra på nära håll utan glasögon (men ser lika dåligt på långt håll).

Närsynthet som kräver starkare glas än minus 6 - 7 dioptrier brukar benämnas grav myopi (kraftig närsynthet) Såpass kraftiga glas medför en bildförminskning. Näthinnan är ofta skörare än normalt vid kraftig närsynthet och bristningar som kan leda till näthinneavlossning är vanligare än hos personer med låg närsynthet.

Vilken operationsmetod passar bäst för närsynthet?

Närsynthet kan behandlas med laser (LASEK/ELSA) eller med linskirurgi, såsom ICL eller RLE. 

LASEK/ELSA lämpar sig bäst vid låggradig närsynthet. ICL kan utföras vid alla typer av närsynthet men är den enda metoden som lämpar sig vid grav närsynthet. Om man redan är ålderssynt kan RLE vara det bästa alternativet.

 

Se vår film om närsynthet!